.

En bankande känsla. En blöt kind med smak av dess salta vid läpparnas början. En tomhet större än något annat. En onödig tomhet. Ett spindelnät av frågor. Varför ska jag bry mig? Jag bryr mig för mycket. För vad får jag tillbaka? Skrik, slag och tjaffs. Men ändå bryr jag mig för mycket. Det är en besvikelse som växer, växer och växer. Alldeles i onödan. Men du behöver min besvikelse. Människor behöver lära sig. Du behöver lära dig. Du behöver lära dig vad jag finns här för. Du borde lära dig vad vi finns här för. Du borde lära dig vad som är fel. Och inse vad du ska göra. Eller ännu viktigare - vad du inte ska göra.

Min besvikelse är stor.