.

Hjälp mig. Varför går man och köper en väska när man i stort sätt ligger back i sin ekonomiska planering? (Ja, jag är planeringsfreak och försöker planera min ekonomi varje månad). Helvete. Jag är en behövlig väska rikare och ett par hundra lappar fattigare. Vi skyller på att den faktiskt inte var så dyr. För att inte bara åka till Dalarna och sitta ner på rummet hela helgen utan kunna göra någonting så måste jag ta ett ekonomisnack med min mamma. Nej, jag ska varken gräva i hennes plånbok, få pengar eller låna pengar av henne - jag måste använda min backup som jag inte gjort på flera år, då jag köpte viktiga saker som typ dator och kamera (som jag inte använt mig av på kanske 1 år). Och att prata ekonomi med min mamma är inte kul i alla lägen. När man börjar med "Maaamma" med sin finaste stämma som "Hej, jag är 5 år och vill snälla köpa en glass", så växer en sorts blick fram i hennes ögon. Man kan varken förklara eller härma den blicken men den säger lite "Malin, är du verkligen min dotter? Du är så dålig. Att du aldrig kan hålla i dina pengar eller sköta dig". Detta gäller även om det så handlar om 100 kr.

Men det är bara på med puppy eyes, fina stämman och fråga om hon är på bra humör. Undra när hon kommer hem, jag måste göra mig psykiskt beredd.