Tell me lies, tell me sweet little lies

Jag öppnar dörren till lägenheten. Den är mörk och det enda jag kan höra är dom små tassande ljuden från en katt. Fönstrerna mittemot är sporadiskt tända, likaså på andra sidan. Utanför hör jag hur vinden ökar i takt och regndropparna väller ner. Jag sätter mig på balkongen med en glödande Marlboro tillsammans med mig själv och tankarna. Går in, släcker den enstaka lampan som är tänd i vardagsrummet och går och lägger på sängen. Fortfarande i det totala mörkret. Tankarna växer och helt plötsligt kan jag känna hur näsan börjar lukta. Känner halmdoften som blandats med vinterkylan, precis som en iskall vintermorgon i stallet. Lukten från en häst mjuka päls med hennes djupa andetag. Jag känner lukten av ett glas vin blandat med parfym och cigarett. Hur ett skratt precis kommit från en och sedan övergått till en annan. Hur ett par vackra händer greppar min midja. Ett par bara fötter gåendes försiktigt mot kullerstenar efter ett par hårta timmar i för höga klackar. Ett par mjuka läppar mot mina. Jag gillar inte att vara ensam med mörkret och tankarna. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0